THE RETURN OF THE EVIL TANGO

Stackars lilla blogg som varit övergiven i flera månader medan livet har pågått annorstädes! Man kan nästan tro att den har varit nere för räkning, och sanningen är att den också varit det. Inte för att jag inte haft något att säga, men för att verkligheten som den sett ut i media har tyckts mig så absurd att det inte ens gått att raljera över den. Eller ens skälla ut den. Så jag tog mitt skrivande annanstans, jag tittade på TV och lyssnade på musik, skyld av familjens behagliga avskildhet.

Bland annat såg jag K Special-dokumentären om Joan Baez. Jag har aldrig gillat Joan Baez och hennes äppelkindade rättfärdighet, hur mycket hon än har slagits för lovvärda syften. För att inte tala om hennes irriterande änglaröst med serent vibrato. Som långa naglar hårt klösande mot den svarta tavlan. Men jag misstänkte att man kunde få sig lite 60-talistisk tidsanda till livs och naturligtvis lite Bob Dylan och dessutom är jag en obotlig musikdokumentärsknarkare. En gång såg jag till och med en dokumentär om Liberace som är betydligt värre än Joan Baez men jag fastnade i den dokumentären också. Hur som helst visade sig att Joan Baez den äldre har bytt bort den yngres röst mot en mjukare, rundare och djupare stämma som var väldigt tilltalande. Plötsligt lät Joan Baez som hon skulle. En koll på Spotify bekräftade detta - framför allt hennes skivor från 2000-talet är förvånansvärt bra. Jag får nästan för mig att det är så som Sandy Dennys plattor hade låtit idag om hon fortfarande levt. Det är möjligt att jag kommer att ångra det påståendet.

Sämre.

Bättre.

Apropå Spotify så ska de ju börja ta betalt i pengar av gratislyssnarna (som redan nu betalar i form av dum reklam). Med två veckors kort varsel gick de ut med att från och med första maj begränsas gratislyssnarnas tillgång till Spotify till tio timmar per månad och max fem lyssningar per låt. En del tycker det är värt att gå över till betalvarianten för 49:- per månad, medan andra tycker det är gement av Spotify att göra sådana grova inskränkningar i gratistjänsten. Försvararna av det nya systemet menar att 49 spänn i månaden inte är mycket pengar och det är inte mycket pengar heller men det är inte det det handlar om. För min del handlar det inte heller om att jag kräver att få tillgång till gratis musik. Vad det handlar om är om huruvida det känns vettigt att alls betala för en tjänst eller en vara som inte motsvarar förväntningarna.

Det finns alldeles för mycket som inte är tillfredsställande med Spotify. Jag har tidigare nämnt de sekundkorta avbrotten mellan låtarna som är otroligt irriterande om man lyssnar på en liveskiva eller en skiva där låtarna går ihop med varandra. Titlar, till och med artistnamn, är felstavade. Ett flertal skivor är ofullständiga; särskilt vanligt är det att låtar på tio minuter eller mer saknas. Skivor som fanns där för några dagar sedan försvinner helt plötsligt. Och fortfarande är det så att många av mina favoritartister så gott som helt saknas. Det spelar ingen roll om Spotify har miljontals låtar om de låtar jag vill höra inte finns där. Spotify är som världens största lyssningsbås, men lika lite som jag vill betala pengar för att provlyssna en skiva i skivaffären, lika lite vill jag betala för Spotify, hur liten kostnaden än är. Jag betalar helt enkelt inte för något som jag inte är nöjd med.

Förr.

Nu.

Icke desto mindre har jag upptäckt en del musik via Spotify - ungefär som jag gjort i skivaffärernas alla provlyssningslurar genom åren. Häromdagen hittade jag till exempel Klotet som verkar lovande. Klotet är ett nytt svenskt band som gör en härligt insnöad musik med utgångspunkt i Samla Mammas Manna och den Canterbury-scenen med band som Hatfield & The North och Soft Machine bland de mest prominenta. Hade jag någonsin hittat dem om det inte varit för Spotify? Ja, troligen, men det kanske hade tagit lite längre tid.

"En rak höger" (2008).

För övrigt välkomnar jag våren lika mycket som alla andra. Allt virvlande pollen är naturligtvis ett jävla skit, men efter den illvilliga vintern är ljuset och värmen underbara stämningshöjare. Som en föraning om sommaren får ni en av världens bästa sommarlåtar av mig, via Youtube, "Revolution (In The Summertime)" med Cosmic Rough Riders.